En blogg som i huvudsak handlar om livet med assistanshunden Swatch men också om vardagen med SMA. En blogg med glädje, frustation, ilska, lycka och allt däremellan.
Har precis kommit in efter en underbar promenad och träning. När jag kom upp i morse var jag så opepp det gick och hade helst stannat inne hela dagen även om det var jättefint väder ute. Men ut kom vi, superskönt var det ju. Tillräckligt varmt för att gå i vårjacka och utan vantar, åh så mycket lättare allt blir! Upp till Varlaskogen blev det, att det fortfarande är tjäle i marken gör att jag kommer ändå en bra bit in i skogen och jag behöver inte stå stilla som jag måste om det är lera som det är övriga tid när det inte är tjäle.
Swatch fick först leka av sig blandat med träning. Hittade en gammal tennisboll hemma innan vi gick som jag tog med. Funkade toppenbra för oss att leka och belöna med den, själva utan ass hjälp. bara marken lutade lite rullade den iväg själv när jag släppte den och Swatch som blev så glad kastade då iväg den själv, vi har hittat ett sätt för oss att leka på! Att leka med hans råtta som har en tom typ petflaska i funkade också toppen, eftersom den är så lätt och också nästan rullar själv gick även det, han kom till och med tillbaka och la den i knät så vi kunde göra igen flera gånger, struntade i alla pinnar för att kunna leka med mig, underbart!
Nu är allt inskickat och klart, borde egentligen inte vara okej att ha inlämningar på långfredagen men samtidigt visste ju de inte ens vad långfredagen innebär...
Ajja som pluggpaus tog swatch och jag en skön promenad, inte en enda människa var ute så lugnt var det. Swatch var inte riktigt som vanligt idag, trött var han så en lång stund gick han bakom och ville helst nosa, som tjuren ferdninad typ.. Så lite ansträngning från mig så var han på g igen.
Nu har lovet börjat på riktigt och planering inför veckan, mesta kommer nog gå åt till Swatch, hoppas bara på lite värme så vi kan vara ute länge och träna mycket. En tunnare jacka hade ju underlättat mycket så våren, snälla kom!
I torsdags var vi ju och spårade, eller Swatch spårade. Jag vågade inte hoppas på någon förbättring egentligen men gladerligen blev det de! I helgen när jag varit ute med honom har behovet att springa av sig på det sättet ändrats, han har inte varit i sin vanliga bubbla utan faktiskt varit lätt kontaktbar och varit intresserad av vad vi skulle göra. Stor skillnad! Det har varit roligt att träna igen, och det var lääängesedan!!
I måndags och i tisdags blev det inte så mycket med Swatch av olika anledningar så förväntningarna på att han skulle kunna uppföra sig bra idag när vi träffade hundvänner i inomhushallen var inte höga. Fel hade jag. Lugnare än vanligt var han. Även om han fortfarande skällde lite då och då så var det inte hela tiden, det gick att jobba med honom.Även om det såklart inte har skett några under, han blir ju liksom inte en helt annan hund så är det skillnad. Äntligen har vi kanske hittat det som krävs.
Igår på inomhusträning kom även en från assistanshundskolan och berättade om hur de tränar ledarhundar, riktigt intressant! Intressant att se skillnad/likheter och se hur mycket och fort de lär sig. Lärorik dag! idag har jag äntligen gått på påsklov också, eller imorn på riktigt för då ska de sista arbetena vara inskickade. Sen har jag och Swatch en hel vecka att bara umgås och ha kul tillsammans.
Åh känner bara sådan lycka, sådan skön känsla i kroppen. Har precis kommit hem och landat efter varit i Torslanda där Swatch har fått spåra. Vi hade inte träffat instruktören på riktigt sedan examen egentligen, nästan två år sedan. Så roligt att träffa henne igen och se den lyckan Swatch utstrålade. Spåret tyckte han verkligen om så när de kom ur skogen såg han så lycklig ut med klöven i munnen, inte ofta man ser den lyckan. Vi gick även till hundplan en stund och gjorde några moment och han fick springa av sig. Det verkligen strålade om honom! Inser hur mycket jag saknat det där, så vi hade det förr att åka iväg och få se den lyckan att få spåra och få vara där.
Samtidigt känns det i mig att vara tvungen att åka till någon annan för att få min hund så lycklig, det är då jag önskar så att kunna själv, att själv kunna ge honom det där som får honom att stråla.Mycket kan jag hitta lösningar för i träningen, hur jag kan träna själv, vi jobbar mycket för att se lösningarna ochh inte hindrena men jag kommer aldrig hitta en lösning att spåra på det sättet och gå i skogen.
Men det var i alla fall riktigt roligt att vara där, träffa henne, se honom så lycklig och träna lite. Det blir en sån skön känsla när man kommer hem, känna att man verkligen gjort något och det gör inte så mycket att vara så här trött då, det är nästan bara skönt faktiskt. så nu ska jag och Swatch ta kväll, mysa för att ladda upp inför en kort skoldag och sen är det äntligen helg, Så nu säger jag god natt och tror både Swatch och jag kommer somna gott rätt snart :)
så, då var det en och en halv vecka sedan swatch kräktes blod. Han blev piggare ganska fort men det märktes ändå att han inte var helt hundra, en kort promenad och han stensov i några timmar. att han fick mat många gånger per dag älskade han, speciellt det där klägget som han skulle äta. jag gick och blev sjuk samtidigt som swatch så de småpromenader han fick gå fick jag avstå och låta någon annan göra.
Jag lyckades i alla fall bli frisk till i fredags, till att det var dags flr Stockholm och Nordisk Muskelkonferens, något jag längtat enormt efter. så efter skolan var det hem och vända till tåget, som gick skitsmidigt faktiskt. fredagkvällen på hotellet blev god middag och sedan träffa några vänner innan en tidig kväll. lördagen var det dags för konferensen, träffade måånga både kända och okända människor, superkul! konferensen var intressant, det bästa var Ninnies föreläsning, så inspirerande! kvällen hängde vi ett gott gäng, en superkväll blev det! och söndagen var det dags för workshops som nog var det som gav mest, riktigt intressanta och givande disskutioner blev det. är så tacksam över vilka fina människor jag fick träffa under helgen!
idag efter skolan kom jag äntligen ut med swatch igen, även om det var svinkallt är det en skön känsla efteråt, äntligen är vi back on track!
Fy för detta senaste dygnet! Jag kom hem från Stöten igår där jag varit i 5 dagar, det jag mest längtade efter var att få träffa swatch, en glad och pigg swatch. men när jag väl efter en lång busstur kom hem var det inte alls den där glada och pigga swatch jag känner, han kom tveksamt fram och gick sedan och la sig. Efter någon timma kom han och ställde sig bakom, och kräktes, igen fick höra att han redan gjort det under dagen någon gång. Det har hänt några få gånger innan och gått över fort så fortsatte han inte så skulle det vara lugnt liksom, men någon timme senare händer det igen. Jag som var helt slut efter resan gick och la mig rätt tidigt för att sedan sova ut dagen efter, idag. Hade inställd lektion så kunde liksom passa på att ta det lugnt efter en intensiv resa men under natten vaknar jag av att han kräks igen. Så tidigt imorse ringde vi veterinären som gav oss en tid på eftermiddagen om han inte piggnade till sig. En stund efter samtalet händer det igen, denna gången blod. Bara att ringa igen och få en tidigare tid och jag fick dra mig upp ur sängen.
Tiden innan vi åkte kändes som en evighet. en trött och sliten swatch var som knappt lyfte på huvudet när jag gick förbi, inte likt honom. När vi väl kom till veterinären var det temptagning, inte uppskattat, blodprov efter många försök på en panikslagen hund och sedan röntgen på buken, utan lugnande så en stressad hund var det jag fick tillbaka. Efter lång väntan skulle nya bilder tas då de första var suddiga, konstigt.. De kom sedan och sa att proverna var bra men de såg något på röntgen så de ville göra kontrast. Vi fick lämna honom där och åka hem och vänta. En evighet. Några timmar senare ringer de och vi möts av en hund som vill hem. Magkatarr var det som sas så annat foder några dagar, fler gånger om dagen, medicin och ta det lugnt sen ska det bli bra.
Dagen som egentligen skulle gå åt till vila blev flänga fram och tillbaka men mår swatch dåligt så är inget annat viktigt, han är viktigast! Nu hänger tröttheten och förkylningen över mig som ett tungt moln så snart dags att sova för att få tillbaka min röst, och bli frisk till fredag, till Stockholm.
Äntligen är det sol och någolunda varmt ute! Har nu två dagar i rad kunnat gå utan vantar, så skönt och så underlättande! Promenaden efter skolan var helt underbar. Eftersom jag slutar tidigt på fredagar passade vi på och tog en extra lång promenad och satt oss ute på McDonald´s så kunde jag äta lunch, sola och swatch fick träna passivitet, toppenbra liksom.
Att det börjar bli vår känns så himla härligt och så underlättande! Utan vantar kan jag ge swatch godis mycket lättare och det blir ju rätt mycket lättare att träna då kan man ju säga. Även sådana saker som vanliga hundmöten, blir så mycket lättare när jag känner mig trygg att om det skulle behövas backas upp med godis kan jag det, själv. Jag blir säkrare och då uppför han sig bättre. Helt underbart! Våren, du är välkommen!!
